Vila i frid, Lady Pré
Igår (den 2/9) tog LP bort :(
en ridskolehäst på Solna ridskola, där jag har ridit sen jag började rida. Red henne väldigt mycket en period. I början tyckte jag inte alls om henne och tyckte inte att någonting fungerade men efter ett tag så blev jag helt förtvivlad om jag inte fick henne (vilket hände ytterst sällan) haha...
Hon var en helt underbar häst och väldigt speciell.
en ridskolehäst på Solna ridskola, där jag har ridit sen jag började rida. Red henne väldigt mycket en period. I början tyckte jag inte alls om henne och tyckte inte att någonting fungerade men efter ett tag så blev jag helt förtvivlad om jag inte fick henne (vilket hände ytterst sällan) haha...
Hon var en helt underbar häst och väldigt speciell.
Kommer aldrig glömma dig, älskade lilla hästen <3
Hästar som betytt mycket för mig, del 2
SIMBA
Simba är en korsningsponny jag träffade när jag blev jourhemsplacerad uppe hos en familj i sala runt årskiftet 06/07, jag hade inte ridit särskilt länge och var enbart van vid ridskolehästarna så Simba var en helt ny erfarenhet för mig! Jag vet inte exakt vad som hänt honom tidigare i hans liv, men han hade iaf blivit triangelmärkt av diverse anledningar men var fortfarande fullt ridbar. Men han blev väldigt stressad nästan så fort man kortade upp tyglarna, och jag var ju som sagt inte så erfaren vid den här tiden så det såg inte så graciös ut för oss i början ;)
Jag vågade inte självmant galoppera förän kanske 2 månader efter att jag började rida honom, dock galopperade vi ju innan dess också men då var det på hans villkor och inte mina haha! Jag minns att jag tyckte det var så underbart att bara kunna gå ut och pyssla med hästarna och rida när man hade lust osv. Vi hade nämligen stallet precis utanför huset och det var ju något helt annat än jag var van vid.
Bodde uppe i Sala ca ett halvår, sedan flyttade jag tillbaka till Stockholm igen, men jag hälsade på honom fler gånger efteråt och när jag hade utvecklats lite mer i ridningen och provade att rida honom igen så måste jag erkänna att det är en riktigt, fin och välriden ponny i grund och botten som bara blivit lite missförstådd. Helt fantastisk är han<3 Nu var det länge sen jag träffade honom sist, men jag får se om jag kanske kan åka upp och hälsa på honom något i framtiden, saknar verkligen den lilla ponnyn :')
Jag älskar honom fortfarande, han hjälpte mig igenom något som antagligen var en av dom jobbigaste tiderna i mitt liv och det är jag honom evigt tacksam för ♥
Simba är en korsningsponny jag träffade när jag blev jourhemsplacerad uppe hos en familj i sala runt årskiftet 06/07, jag hade inte ridit särskilt länge och var enbart van vid ridskolehästarna så Simba var en helt ny erfarenhet för mig! Jag vet inte exakt vad som hänt honom tidigare i hans liv, men han hade iaf blivit triangelmärkt av diverse anledningar men var fortfarande fullt ridbar. Men han blev väldigt stressad nästan så fort man kortade upp tyglarna, och jag var ju som sagt inte så erfaren vid den här tiden så det såg inte så graciös ut för oss i början ;)
Jag vågade inte självmant galoppera förän kanske 2 månader efter att jag började rida honom, dock galopperade vi ju innan dess också men då var det på hans villkor och inte mina haha! Jag minns att jag tyckte det var så underbart att bara kunna gå ut och pyssla med hästarna och rida när man hade lust osv. Vi hade nämligen stallet precis utanför huset och det var ju något helt annat än jag var van vid.
Bodde uppe i Sala ca ett halvår, sedan flyttade jag tillbaka till Stockholm igen, men jag hälsade på honom fler gånger efteråt och när jag hade utvecklats lite mer i ridningen och provade att rida honom igen så måste jag erkänna att det är en riktigt, fin och välriden ponny i grund och botten som bara blivit lite missförstådd. Helt fantastisk är han<3 Nu var det länge sen jag träffade honom sist, men jag får se om jag kanske kan åka upp och hälsa på honom något i framtiden, saknar verkligen den lilla ponnyn :')
Jag älskar honom fortfarande, han hjälpte mig igenom något som antagligen var en av dom jobbigaste tiderna i mitt liv och det är jag honom evigt tacksam för ♥
Hästar som betytt mycket för mig, del 1
KROSMAN
Krosman är en stor, brunskäck som jag mötte upp i Rättvik när jag påbörjade en gymnasieutbildning där uppe.
Jag gick då Naturbruk inriktning hästhållning och på ridskolan i Rättvik fanns Krosman, jag red där en gång i veckan och även lite fler ggr dom veckorna vi hade ridning med skolan.
Redan första gången jag såg honom så blev jag helt kär haha :) och började vara i stallet ofta bara för att umgås med honom och mata honom med mandariner haha ;) Sen fick jag rida honom en gång och efter det så började jag rida honom mer och mer! Han var inte någon gud på att hoppa i början utan smet helst förbi hindrena men när han började förstå vad det hela gick ut på så tyckte han genast att det var mycket roligare! Han var förövrigt första hästen jag någonsin tävlade med både i hoppning och dressyr (även om det bara var klubbtävlingar haha ;)) sen kan jag ju dock erkänna att det gick åt skogen i båda två haha. I dressyren kunde jag för allt i världen inte fatta galopp så det slutade med att en av ridlärarna fick ge mig ett hoppspö så jag kunde peta till honom på bogen haha! Och i hoppningen så sprang han i princip rätt igenom alla hinder + att jag glömde bort vägen! Inte så jättelyckat kanske, men jag var nöjd ändå ;)
Jag har aldrig träffat en så genomsnäll häst som Krosman, han skulle aldrig göra något ont mot någon och är verkligen som en stor hundvalp. Det finns ingen häst i hela världen som jag litar på så mycket som jag litar på honom.
Krosman är en stor, brunskäck som jag mötte upp i Rättvik när jag påbörjade en gymnasieutbildning där uppe.
Jag gick då Naturbruk inriktning hästhållning och på ridskolan i Rättvik fanns Krosman, jag red där en gång i veckan och även lite fler ggr dom veckorna vi hade ridning med skolan.
Redan första gången jag såg honom så blev jag helt kär haha :) och började vara i stallet ofta bara för att umgås med honom och mata honom med mandariner haha ;) Sen fick jag rida honom en gång och efter det så började jag rida honom mer och mer! Han var inte någon gud på att hoppa i början utan smet helst förbi hindrena men när han började förstå vad det hela gick ut på så tyckte han genast att det var mycket roligare! Han var förövrigt första hästen jag någonsin tävlade med både i hoppning och dressyr (även om det bara var klubbtävlingar haha ;)) sen kan jag ju dock erkänna att det gick åt skogen i båda två haha. I dressyren kunde jag för allt i världen inte fatta galopp så det slutade med att en av ridlärarna fick ge mig ett hoppspö så jag kunde peta till honom på bogen haha! Och i hoppningen så sprang han i princip rätt igenom alla hinder + att jag glömde bort vägen! Inte så jättelyckat kanske, men jag var nöjd ändå ;)
Jag har aldrig träffat en så genomsnäll häst som Krosman, han skulle aldrig göra något ont mot någon och är verkligen som en stor hundvalp. Det finns ingen häst i hela världen som jag litar på så mycket som jag litar på honom.
